Det här är formlerna du behöver kunna på högskoleprovets kvantitativa del – inget mer, inget mindre. Listan är framtagen av matteläraren Jörgen Niklasson utifrån vad som faktiskt dyker upp på provet, och varje formel står här med en kort förklaring och i vilka delprov du möter den.
Det viktigaste först: du får inte använda den på provet
Högskoleprovet delar inte ut någon formelsamling, och du får varken ha egen formelsamling eller miniräknare framme under provpassen (här är alla regler för provdagen). Det är alltså inte en samling att slå i – det är en lista att lära sig utantill. Skriv gärna ut den och repetera mellan passen; under passet ligger den i väskan.
Provet ger dig i snitt under en och en halv minut per uppgift. Varje sekund du lägger på att gräva fram en formel ur minnet tas från själva räknandet, så målet är att formlerna nedan ska sitta lika automatiskt som multiplikationstabellen.
Geometri: area och omkrets
Dyker upp i XYZ, KVA och NOG – ofta i kombination med varandra.
Figur
Formel
Kom ihåg
Rektangel
A=b⋅h
bas gånger höjd
Kvadrat
A=s2
sidan i kvadrat
Triangel
A=2b⋅h
halva rektangeln – höjden ska vara vinkelrät mot basen
Cirkel, area
A=πr2
radien i kvadrat, inte diametern
Cirkel, omkrets
O=2πr
samma som πd
Cirkelsektor, båge
b=360∘v⋅2πr
andelen av vinkeln gånger hela omkretsen
Cirkelsektor, area
A=360∘v⋅πr2
andelen av vinkeln gånger hela arean
Volym
Kropp
Formel
Kom ihåg
Kub
V=s3
sidan i kubik
Cylinder
V=πr2⋅h
cirkelns area gånger höjden – samma princip gäller alla raka prismor: basyta gånger höjd
Pythagoras sats och avståndsformeln
I en rätvinklig triangel med kateterna a och b och hypotenusan c gäller
a2+b2=c2
Den vanligaste heltalstriangeln på provet är 32+42=52 – känner du igen sidorna 3, 4 och 5 (eller 6, 8 och 10) slipper du räkna. Avståndsformeln är Pythagoras i ett koordinatsystem:
d=(x2−x1)2+(y2−y1)2
Vinklar
Likbent triangel – två sidor lika långa, och då är också de två basvinklarna lika.
Liksidig triangel – alla sidor lika, alla vinklar 60∘.
Vinkelsumman i en triangel är 180∘, i en fyrhörning 360∘.
Parallella linjer – när en linje skär två parallella linjer blir motsvarande vinklar lika (v=w=u i figuren på formelbladet).
Yttervinkelsatsen – en yttervinkel är summan av de två motstående innervinklarna: y=u+v. Sparar ett steg i nästan varje vinkeluppgift.
Algebra: kvadrerings- och konjugatreglerna
Tre regler som XYZ återkommer till år efter år, ofta förklädda så att du ska räkna ut det den långa vägen:
Regel
Formel
Första kvadreringsregeln
(a+b)2=a2+2ab+b2
Andra kvadreringsregeln
(a−b)2=a2−2ab+b2
Konjugatregeln
(a+b)(a−b)=a2−b2
Träna åt båda hållen: att se att x2−9 är (x+3)(x−3) är oftast det som löser uppgiften.
Potenser
Regel
Formel
Multiplikation, samma bas
ax⋅ay=ax+y
Division, samma bas
ayax=ax−y
Potens av potens
(ax)y=ax⋅y
Nollte potensen
a0=1
Negativ exponent
a−x=ax1
Exponenten en halv
a21=a
Kvadratrötter
a⋅b=a⋅b och ba=ba
Det är så du hanterar rötter utan miniräknare: 20⋅5=100=10 och 520=4=2. Lär dig också kvadraterna upp till 152=225 utantill – de kommer igen hela tiden.
Procent och förändringsfaktor
Grunden i DTK, och en av de vanligaste fällorna i KVA.
andelen=det heladelen
fo¨ra¨ndringsfaktorn=gamla va¨rdetnya va¨rdet
En ökning med 20 % är förändringsfaktorn 1,20, en minskning med 20 % är 0,80. Två förändringar efter varandra multipliceras: 1,20⋅0,80=0,96 – alltså en minskning med 4 %, inte tillbaka till utgångsläget. Det är precis den intuitionen KVA vill sätta dit.
Räta linjen
y=kx+m
k är lutningen: k=ΔxΔy=x2−x1y2−y1
m är där linjen skär y-axeln (värdet när x=0).
Parallella linjer har samma k-värde.
Vinkelräta linjer har k1⋅k2=−1.
Sannolikhet
P(A)=antalet mo¨jliga fallantalet gynnsamma fall
Händelser i flera steg: multiplicera sannolikheterna. Två sexor i rad med en tärning är 61⋅61=361. Tänk också på komplementet – "minst en" är ofta lättast att räkna som 1 minus "ingen".
Statistik: medelvärde, median och typvärde
Medelvärde=antalet talsumman av talen
Median – sortera talen. Udda antal: talet i mitten. Jämnt antal: medelvärdet av de två mittersta.
Typvärde – det vanligaste värdet.
En klassisk DTK-uppgift ger dig ett medelvärde och frågar efter summan – vänd på formeln: summan är medelvärdet gånger antalet.
Olikheter
a<b a är mindre än b · a>b a är större än b · a≤b a är mindre än eller lika med b · a≥b a är större än eller lika med b · a<b<c b ligger mellan a och c.
Det enda som skiljer olikheter från ekvationer: multiplicerar eller dividerar du med ett negativt tal vänder tecknet.
Ladda ner formelsamlingen som PDF
Vill du ha alla formler på ett utskriftsvänligt A4-blad med figurerna? Ladda ner HP-appens formelsamling här. Sätt den på kylskåpet, ha den i väskan på provdagen – och stäng den när passet börjar.
Så får du formlerna att sitta
Att läsa listan räcker inte; det som får dem att fastna är att använda formlerna på riktiga uppgifter tills du inte längre behöver tänka. Två saker som fungerar:
I HP-appen finns genomgångar av exakt den matte som provet testar, och varje uppgift rättas med en förklaring som visar vilken formel som löste den.
Vanliga frågor
Får man ha formelsamling på högskoleprovet?
Nej. Under provpassen får du inte använda vare sig formelsamling eller miniräknare. Du får ta med den till provlokalen och titta i den mellan passen, men under själva passet ska den ligga i väskan. Formlerna måste alltså sitta i huvudet.
Vilken matte behöver man kunna för högskoleprovet?
I huvudsak innehållet i gymnasiets Matematik 1 och 2: aritmetik, procent, algebra, potenser, geometri, räta linjen, enkel sannolikhet och statistik. Provet testar snabbhet och problemlösning snarare än avancerad teori – därför är det viktigare att de här formlerna sitter direkt än att kunna mer matte.
Vilka delprov använder formlerna?
XYZ (matematisk problemlösning) och KVA (kvantitativa jämförelser) använder i stort sett hela listan. NOG (nog med information) bygger mest på algebra, procent och geometri. DTK (diagram, tabeller, kartor) kräver framför allt procent, medelvärde och snabba överslag.
Räcker det att kunna formlerna?
Nej, men det är förutsättningen. På provet har du i snitt under en och en halv minut per uppgift, så varje sekund du lägger på att leta efter en formel i minnet tas från själva räknandet. Kan du formlerna kan du lägga all tid på att förstå uppgiften – och det är där poängen finns.