Hur funkar normeringen på Högskoleprovet?

Normering på Högskoleprovet: En Översikt

Högskoleprovet är en chans för dig som vill ansöka till en högskoleutbildning i Sverige att stå ut bland mängden och öka dina chanser att bli antagen. För att förstå ditt resultat på provet bättre är det viktigt att förstå hur normering fungerar. I denna artikel dyker vi ner i konceptet av normering på Högskoleprovet.

Vad är normering?

Normering innebär i detta sammanhang att man jämför provdeltagarnas råpoäng (antalet rätta svar) med varandra och sedan omvandlar dessa till en standardiserad skala mellan 0,0 och 2,0. Syftet med detta är att säkerställa att provresultatet är jämförbart från år till år, oavsett om ett visst prov skulle vara lättare eller svårare än ett annat.

Varför normeras Högskoleprovet?

Inget prov är exakt lika svårt eller lätt varje gång det administreras. Vissa år kan frågorna vara något svårare, medan de under andra år kan vara något lättare. För att kompensera för dessa variationer och säkerställa att studenter inte missgynnas av att ha tagit ett särskilt svårt prov, används normering. Genom att jämföra alla deltagares prestationer mot varandra kan man upprätta en skala som återspeglar en rättvis jämförelse av kunskapsnivåerna.

Normering tar ofta 4-6 veckor vilket innebär att det tar lite tid innan man får sitt slutresultat på provet. Facit till frågorna, däremot, publiceras ofta på studera.nu inom en vecka.

‍

Pluggsugen? Skapa ett gratis konto och kom igång med plugget på app.hpappen.se

Hur fungerar normeringsprocessen?

1. Råpoäng: Först räknas ditt totala antal rätta svar på provet ut. Detta kallas din råpoäng.

2. Jämförelse: Ditt resultat jämförs sedan med andra provtagares resultat.

3. Omreglering till standardiserad skala: Dina råpoäng omvandlas till den standardiserade skalan mellan 0,0 och 2,0 baserat på fördelningen av råpoäng bland alla provtagare.

Högskoleprovet består av två delar: en kvantitativ (som handlar om matematik och logik) och en verbal (som handlar om språk och läsförståelse). Varje del poängsätts enligt sin egen normeringstabell. Så, du får en normerad poäng för den kvantitativa delen (som inkluderar delproven XYZ, KVA, NOG och DTK) och en annan för den verbala delen (med delproven ORD, LÄS, MEK och ELF). Ditt totala resultat på högskoleprovet är genomsnittet av dessa två normerade poäng.

Detta resultat används sedan när du ansöker om en plats på universitet eller högskola och är giltigt i åtta år.

‍

Hur kan ett exempel på normering se ut?

Låt oss säga att Högskoleprovet det här året anses vara svårare än vanligt. Under ett "normalt" år skulle kanske en poäng på säg 110 ge 1,2 på skalan. Men eftersom provet detta år var svårare, kanske denna poäng nu omvandlas till 1,4 på skalan.

Detta innebär att även om du svarade rätt på samma antal frågor som du gjorde förra året, kan din standardiserade poäng vara högre detta år på grund av att provet var svårare.

Hur ser en normeringstabell ut?

En typisk normeringstabell för Högskoleprovet kan ha två kolumner:

- Råpoäng: Den första kolumnen listar antalet rätta svar, oftast från 0 upp till maximala möjliga poäng.

- Standardiserad poäng: Den andra kolumnen visar vad varje råpoäng motsvarar på den standardiserade skalan (0,0 till 2,0).

Efter varje provtillfälle (oftast efter 4-6 veckor) släpper Universitets- och högskolerådet (UHR) en ny normeringstabell baserat på det aktuella provets resultat. Så även om du har tittat på tidigare tabeller innan du skriver provet, kan den faktiska tabellen som används för ditt provtillfälle variera något.

‍

‍Frågor eller funderingar? Joina HP-appens grupp på Discord

‍

Saker att ha i åtanke:

- Ett högre resultat på Högskoleprovet ökar dina chanser att bli antagen till eftertraktade utbildningar, eftersom många utbildningar har särskilda platser reserverade för de som söker med sitt Högskoleprovresultat.

- Förberedelse är nyckeln. Även om normeringen ser till att provets svårighetsgrad balanseras, kommer god förberedelse att ge dig bäst chans att prestera bra.

- Det finns många resurser, både online och offline, som kan hjälpa dig att förbereda dig inför Högskoleprovet. Använd dessa för att öva på de olika delarna av provet och för att förstå hur det är upplagt.

Sammanfattning:

Normeringen på Högskoleprovet säkerställer att oavsett om ett visst provår är svårare eller lättare än ett annat, är ditt resultat en rättvis representation av dina färdigheter i jämförelse med andra provtagare. Genom att förstå detta system kan du bättre uppskatta ditt eget resultat och vad det betyder för dina chanser att bli antagen till den högskoleutbildning du önskar.

‍