Gamla högskoleprov är det bästa träningsmaterial som finns – de är de enda uppgifterna som garanterat ligger på exakt rätt nivå. Men de flesta använder dem fel: gör dem för tidigt, i fel ordning, utan tid, eller rättar utan att lära sig något av det. Här är hur du får ut poäng av dem.
Vilka gamla prov finns – och vilka ska du använda?
Högskoleprovet har skrivits två gånger per år sedan 1977, och alla 100 prov från våren 1977 till våren 2026 finns att ladda ner hos oss, uppdelade per provpass och med facit där det finns bevarat. Men de är inte likvärdiga:
- Hösten 2011 och framåt (31 prov) är dagens format: fem provpass om 55 minuter, varav fyra räknas (två kvantitativa, två verbala) och ett är utprövningspass som inte poängsätts. Åtta delprov: XYZ, KVA, NOG och DTK i den kvantitativa delen, ORD, LÄS, MEK och ELF i den verbala. Det här är proven du ska skriva som hela prov.
- Före hösten 2011 (69 prov) hade fem delprov och en annan indelning. ORD, LÄS, NOG och DTK finns där också, så uppgifterna duger utmärkt som extra träning på just de delarna – men XYZ, KVA och MEK existerade inte, och tidsformatet är ett annat. Skriv dem inte som hela prov och mät inte din nivå på dem.
Regeln: mät på nya prov, träna på alla. Och spara de två eller tre senaste proven till slutet – de är dina bästa provsimuleringar och du vill inte ha sett uppgifterna förut.
Steg 1: Gör ett nulägestest – på riktigt
Innan du pluggar något alls: skriv ett helt prov från de senaste åren under provlika förhållanden. Det betyder fyra provpass à 55 minuter med klocka, inga pauser inuti passen, inga hjälpmedel (varken miniräknare eller formelsamling är tillåtna), och du gissar på det du inte hinner – precis som på provdagen. Det tar en förmiddag och är den viktigaste förmiddagen i hela pluggperioden, för allt annat du gör utgår från resultatet.
Många hoppar över det här för att det känns obehagligt att få ett lågt resultat innan man börjat. Vänd på det: det är det enda tillfället då ett lågt resultat inte kostar något.
Steg 2: Rätta med facit – och räkna om till normerad poäng
Facit ger dig antal rätt per provpass. Det säger inte så mycket i sig: 30 rätt på ett kvantitativt pass är bra eller dåligt beroende på hur svårt passet var. Därför normeras provet – antalet rätt översätts till en poäng mellan 0,0 och 2,0 utifrån hur alla andra skrev. Använd normeringstabellen för just det provet för att räkna om, så får du ett resultat som går att jämföra med det du behöver för din utbildning. Så funkar normeringen – med tabeller för de senaste proven.
Räkna dessutom ut antal rätt per delprov, inte bara per pass. Det är där informationen finns: 8 av 12 på XYZ men 2 av 10 på NOG säger dig exakt vad du ska plugga härnäst.
Steg 3: Analysera felen – det är här poängen finns
Att göra ett gammalt prov ger dig i sig noll nya poäng. Poängen kommer av vad du gör med felen. Gå igenom varje uppgift du missade eller gissade på och sortera den i en av tre högar:
- Kunde inte – du saknade kunskapen (en formel, ett ord, en regel). Det är pluggmaterial: skriv upp det och lär dig det. Formelsamlingen täcker matten, här är hur du bygger ordförråd.
- Slarvade – du kunde, men läste fel eller räknade fel. Det är oftast ett tempoproblem, och botas med fler pass under tidspress.
- Hann inte – uppgifterna längst bak i passet. Om den högen är stor är det tidsfördelningen som ska tränas, inte kunskapen.
Efter två, tre prov ser du ett mönster. Det mönstret är din studieplan.
Steg 4: Träna det som brast – och mät igen
Nu pluggar du riktat: teorigenomgångar och uppgifter på de delprov och områden som låg lägst. Här är de gamla proven återigen guld – men nu uppdelade per delprov, inte som hela prov. Gör alla NOG-uppgifter från fem prov i rad om det är NOG som brister. Här duger även proven från före 2011, eftersom NOG, DTK, ORD och LÄS fanns då också.
Var tredje, fjärde vecka: nytt helt prov under tid, ny normerad poäng, ny felanalys. Det är den cykeln – mäta, analysera, träna, mäta – som ger höjningen, inte antalet prov du gjort.
Hur många gamla prov ska man göra?
Färre än du tror som hela prov, fler än du tror som uppgiftsbank. Fyra till sex hela prov under tid över en pluggperiod på tre månader är gott och väl – ett nulägestest, ett halvtidstest och två eller tre provsimuleringar de sista veckorna. Uppgifterna däremellan hämtar du från resten av arkivet, uppdelat per delprov.
En liten bonus med att gå igenom många ORD-block: av de ord i HP-appen som går att spåra till ett specifikt prov har 103 återkommit på mer än ett prov – diger till exempel våren 1981 och igen våren 2025. Det är inte många per prov, men det är gratis poäng för den som gjort jobbet.
PDF eller online?
Nulägestestet och provsimuleringarna bör du göra på papper: provet skrivs på papper, du kladdar i häftet, och känslan av att bläddra och hålla koll på klockan är en del av det du tränar. Ladda ner provet, skriv ut det, ställ en timer.
För allt däremellan är online snabbare: du slipper rätta för hand, får normerad poäng direkt och en förklaring till varje uppgift du missar. I HP-appen finns alla 31 prov i dagens format att göra provpass för provpass, och en provgenerator som sätter ihop nya prov av uppgifter du inte gjort – så att du aldrig får slut på övningsprov innan provdagen.
Sammanfattning
- Mät din nivå på ett prov från 2011 eller senare, under tid, utan hjälpmedel.
- Räkna om antal rätt till normerad poäng, och räkna per delprov.
- Sortera felen: kunde inte, slarvade, hann inte. Plugga därefter.
- Träna på uppgifter från alla 100 prov – mät bara på de nya.
- Spara de senaste proven till provsimuleringarna de sista veckorna.
Här laddar du ner alla gamla högskoleprov med facit, och här är ett komplett upplägg vecka för vecka att hänga proven på.
