Urvalsgrupper: BI, BII, BF och HP förklarade

När det finns fler behöriga sökande än platser fördelas platserna genom urval. Vilken urvalsgrupp du konkurrerar i beror på dina meriter, och har du flera meriter kan du vara med i flera grupper samtidigt.

De vanligaste urvalsgrupperna

Urvalsgrupperna anges med förkortningar i antagningsbesked och statistik. Förkortningarna kan variera mellan terminer och lärosäten, och vissa grupper finns bara vid en enda utbildning.

BI

Gymnasiebetyg utan komplettering

Du söker med dina betyg från gymnasiet, komvux, IB eller EB utan att ha kompletterat dem. Meritvärdet är högst 22,50.

BII

Gymnasiebetyg med komplettering

Du har kompletterat dina betyg i efterhand, till exempel med en kurs på komvux eller en prövning. Samma skala som BI, högst 22,50.

BF

Betyg från folkhögskola

Du söker med ett studieomdöme från folkhögskola. Meritvärdet är högst 4,00.

HP

Högskoleprovet

Alla behöriga sökande med ett resultat från högskoleprovet rangordnas efter provresultatet, på en skala från 0,00 till 2,00. Resultatet får inte vara äldre än åtta år.

AU

Alternativt urval

Lärosätet får fördela upp till en tredjedel av platserna efter kriterier som det själv bestämmer.

AP

Akademiska poäng

Du prövas efter dina tidigare högskolestudier. Koder som HPGR, HPAV och APGR i statistiken står för högskolepoäng och har inget med högskoleprovet att göra.

SA

Sen anmälan

Har du anmält dig efter sista anmälningsdag hamnar du i en egen grupp. Meritvärdet beror på när du anmälde dig, ju tidigare desto bättre, och du kan bara få en plats som blir över när de som sökte i tid har fått sina.

ÖS

Övriga sökande

Du är behörig men saknar betyg eller ett giltigt meritvärde. Du kan bara antas om det finns platser kvar, och då i ordning efter ett lottnummer.

DA

Direktantagning

Sökande som ska antas direkt, till exempel efter ett basår med platsgaranti eller med anstånd från föregående år.

PG

Platsgaranti

Alla behöriga som har sökt i tid får en plats.

Så fördelas platserna

Minst en tredjedel av platserna går till betygsurvalet och minst en tredjedel till dem som har gjort högskoleprovet. Högst en tredjedel kan gå till alternativt urval, där lärosätet själv bestämmer kriterierna. Det är huvudregeln: vissa utbildningar fördelar platserna på ett annat sätt, och UHR listar dem på sin webbplats.

Du kan vara med i flera grupper samtidigt

Har du flera olika meriter, till exempel både betyg och ett resultat från högskoleprovet, kan du placeras i flera urvalsgrupper samtidigt. Varje grupp har sin egen gräns, och det räcker att du kommer in i en av dem. Högskoleprovet ger däremot ingen behörighet: du måste vara behörig på något annat sätt för att kunna konkurrera med ditt provresultat.

Exempel: läkarprogrammet vid Karolinska institutet (KI)

Så här såg gränserna ut för läkarprogrammet vid Karolinska institutet HT 2026, urval 2.

Lägsta antagna per urvalsgrupp, läkarprogrammet vid Karolinska institutet, HT 2026, urval 2
UrvalsgruppLägsta antagna
Gymnasiebetyg (BI)22,29 av 22,50
Betyg med komplettering (BII)22,46 av 22,50
Folkhögskola (BF)4,00 av 4,00
Högskoleprovet (HP)1,75 av 2,00

Med gymnasiebetyg krävdes alltså nästan högsta möjliga meritvärde. 1,75 på högskoleprovet motsvarar ungefär 143 rätt av 160 på provet våren 2026. Bara 1,4 % av de 78 397 som skrev det provet kom så högt.

Vad betyder * och - i statistiken?

I UHR:s statistik betyder en asterisk (*) att alla behöriga sökande i urvalsgruppen antogs. Ett streck (-) betyder att ingen antogs i gruppen. På våra sidor står det ”Alla” och ”Ingen” i stället. HT 2026 antogs alla behöriga i högskoleprovsgruppen på 686 av de 1 619 program som hade en sådan grupp.

Om flera har samma meritvärde

Hur platserna fördelas när två eller flera sökande har samma meritvärde varierar mellan utbildningarna. Oftast används lottning.

Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR), antagningsstatistik, hämtad 2026-11-05. Antagningspoängen är det lägsta meritvärdet bland de antagna i varje urvalsgrupp. Den slutliga gränsen kan bli lägre efter urval 2, när reserver antas. Så räknar vi

Vanliga frågor om urvalsgrupper

Vad är skillnaden mellan BI och BII?

BI är urvalsgruppen för dig som söker med dina gymnasiebetyg utan komplettering. BII är för dig som har kompletterat betygen i efterhand. Båda räknas på samma skala, där 22,50 är högst.

Kan jag vara med i både betygsurvalet och provurvalet?

Ja. Har du både betyg och ett resultat från högskoleprovet kan du placeras i flera urvalsgrupper samtidigt, och då räcker det att du kommer in i en av dem.

Blir jag behörig genom högskoleprovet?

Nej, provresultatet ger ingen behörighet. Du måste vara behörig på något annat sätt för att kunna konkurrera med ditt resultat från högskoleprovet.

Vad betyder urvalsgruppen HPGR?

HPGR, HPAV, APGR och APAV står för akademiska poäng, alltså högskolepoäng från tidigare studier. De har inget med högskoleprovet att göra.